Magnus Stenbock 1710

Olyckan vid Poltava ingav Sveriges hemliga fiender nytt mod

​Magnus Stenbock 1710
Redan midsommartiden 1709 förnyade konung August i Polen och konung Fredrik IV i Danmark anfallsförbundet mot Sverige.

Hösten samma år ryckte en sachsisk här in i Polen. August erkändes åter som konung. Den svenska hären drog sig tillbaka till svenska Pommern. Dit åtföljdes den av den svage konung Stanislaus, vilken sedan under flera år levde som Sveriges nådehjon.

Emellertid hade även Danmark blivit färdigt till anfall. 

I början af november 1709 landsteg en väl rustad dansk här vid Rå fiskeläge.Vid denna tid var Magnus Stenbock generalguvernör i Skåne. Redan före danskarnes inbrott hade han vidtagit åtskilliga försvarsanstalter, men ännu var han för svag att möta fienden.

Denne ryckte in i Bleking. 

Stenbock åter skyndade till Växjö, som han bestämt till mötesplats för de nyuppsatta regementen, med vilka han skulle försvara fädernejorden. Med dessa tågade han in i Skåne i början af februari 1710, drog ytterligare till sig några regementen och stod snart i spetsen för 14,000 man. Större delert av hans trupper var mycket litet övad och därtill så illa rustad, att hela regementen voro klädda i getskinnspälsar och träskor.

Häröver gjorde sig danskarne lustiga

 och talade hånfullt om »bocken med sina getapojkar».
Men Stenbock förstod att vinna sina getapojkars förtroende och att elda deras mod. Inom kort vågade han också föra dem mot de övermodiga danskarne.

Dessa hade tågat tillbaka: till Helsingborg, då de märkt Stenbocks avsikt att avskära dem från denna stad, överfartsorten till Danmark. I närheten av staden hade de lägrat sig, men, när de erforo, att svenska hären följde efter dem, ryckte de för att vinna utrymme åt sitt rytteri ut ur sitt nästan oangripliga läger och uppställde sig i slagordning på höj derna utanför Helsingborg


Fortsättning

Meny